Pensionärsligan befinner sig för tillfället i Las Vegas där de planerar att överlista ett casino för att kamma hem en riktigt bra vinst. Allt de behöver är en detaljerad taktik, ett par löständer och varsin rullstol – det är allt som behövs. Med hjälp av pengarna ska de genom sin stöldfond Grindslanten hjälpa gamla och sjuka hemma i Sverige. Som vanligt går planen som planerat och kontot fylls snart på med pengar nog att göra livet för många andra pensionärer kanske inte lika bra som deras men mycket bättre än den nuvarande vårdhemspolitiken tillåter.

Dock är Las Vegas knappast deras största utmaning – när de väl befinner sig hemma i Sverige igen blir de snart uppmärksammade av ett MC-gäng. Två av medlemmarna råkar dessutom vara deras nya grannar. Kommer de lyckas att klara sig undan trubbel lika lätt ännu en gång?

Det är verkligen som att återvända hem med dessa böcker; det känns precis likadant som sist och de leverar precis det man förväntar sig att de ska göra. Dock är det även i detta fall inte bara positivt. Precis som första boken så är detta utan tvekan en bok som inte är baserad på realism utan snarare önsketänkande. Ibland önskar man att de kommer bli påkomna eller dylikt bara för att allt detta rånande ska få någon sorts konsekvens. Det är inte lika spännande när man vet att det inte är särskilt troligt att de åker fast. Dessutom är jag fortfarande lite tveksam över mindre handlingar mellan huvudkaraktärerna då de inte lyckades att få mig att bry mig.

Att jag inte bryr mig om karaktärerna insåg jag under min läsning. Jag läser för språket, inte för handlingen eller för karaktärernas skull. Därför är jag tveksam till att rekommendera den för annat än möjligtvis tidsfördriv. Däremot är det en underbar protest emot politiken gällande sjuk- och äldrevård i det svenska samhället just nu.